• user warning: Table 'emmoecom_vandal.counter_today' doesn't exist query: INSERT IGNORE INTO counter_today (counter_ip,counter_date,counter_page) VALUES ('54.159.85.193','2018-05-28 03:05:24','/sv/content/ebba-och-gasen-med-gyllene-fjadrar') in /home/emmoecom/drupal/drupal-6/sites/all/modules/counter/counter.module on line 178.
  • user warning: Table 'emmoecom_vandal.counter_today' doesn't exist query: SELECT count(*) AS total FROM counter_today WHERE SUBSTRING(counter_date,1,10)= '2018-05-28' in /home/emmoecom/drupal/drupal-6/sites/all/modules/counter/counter.module on line 334.
  • user warning: Table 'emmoecom_vandal.counter_today' doesn't exist query: SELECT count(*) AS total FROM counter_today WHERE SUBSTRING(counter_date,1,10) > '2018-05-21' AND SUBSTRING(counter_date,1,10) <= '2018-05-28' in /home/emmoecom/drupal/drupal-6/sites/all/modules/counter/counter.module on line 352.
  • user warning: Table 'emmoecom_vandal.counter_today' doesn't exist query: SELECT count(*) AS total FROM counter_today WHERE SUBSTRING(counter_date,1,7)= '2018-05' in /home/emmoecom/drupal/drupal-6/sites/all/modules/counter/counter.module on line 365.
  • user warning: Table 'emmoecom_vandal.counter_today' doesn't exist query: SELECT count(*) AS total FROM counter_today WHERE SUBSTRING(counter_date,1,4)= '2018' in /home/emmoecom/drupal/drupal-6/sites/all/modules/counter/counter.module on line 379.

Ebba och gåsen med gyllene fjädrar

     Ebba vandrade länge tills hon kom fram till en flod. Hon kände sig jättehungrig och hon tänkte att hon kunde ta upp någon fisk och äta. Men floden var igenfrusen. Då tog hon fram sin yxa ochbörjade hugga upp en vak. Hon högg och högg tills vaken blivit riktigt stor. Plötsligt fick hon syn på en väldig gädda som simmade i vaken. Hon lurade på och när den hade kommit alldeles nära henne böjde hon sig snabbt ned, grep den med båda händerna och drog ut den ur vattnet. Då började gäddan tala med mänsklig stämma och sade:

     -- Snälla Ebba, släpp mig åter ned i vattnet och i gengäld skall du få ett par varma vantar.

     Ebba förundrade sig mycket över den talande gäddan, men brydde sig inte om dennes löfte. Då sade gäddan igen:

     -- Snälla Ebba, släpp mig åter ned i vattnet och i gengäld skall jag göra dig rik.

     Ebba lått sig inte övertalas, utan fortsatte hålla hårt i fisken. Då talade gäddan igen:

     -- Snälla Ebba, släpp mig åter ned i vattnet och i gengäld skall jag uppfylla din största önskan.

     När Ebba hörde detta släppte hon fisken tillbaka till vattnet. Hon ville att gäddan hjälpte henne att hitta babba Dokia.

 

     Knappt hade hon uttalat sin önskan förrän hon landade i långt långt borta i Söderriket i närheten av en liten by. Ebba närmade sig byn och där såg hon en gammal kvinna som bar en tung börda på sin rygg och sade till henne:

     -- Låt mig få hjälpa dig, farmor. Jag kan bära din ved.

     Den gamla kvinnan svarade att hon inte ville han någon hjälp. Men Ebba envisades:

     -- Kära farmor, du är gammal. Det är inte rätt att du bär, när jag kan bära åt dig.

     Gumman svarade inte, utan fortsatte gå bärande på sin börda. Ebba tyckte att detta var märkligt. Hon följde efter henne tills de kom fram till en fallfärdig koja. Där stannade hon och lade ner sin ved(samling). Ebba hann ifatt henne och erbjöd henne att dricka vatten ur sin skinnpåse:

     -- Du måste vara jättetrött och törstig, sade flickan.

     Gumman vägrade även denna gång att ta emot flickans skänk.  Hon gick in i sitt hus utan att säga ett ord. Ebba kunde inte förstå ett sådant besynnerligt beteende. Hon blev stående där utanför gummans kåk tills hon fick en idé. Hon gick till byns torg, köpte ett par apelsiner och skyndade sig sedan tillbaka för att ställa dem på trappan, framför gummans dörr. Sedan gick hon och sov på byns värdshus. Nästa dag gick hon till den ruckliga kåken igen och såg att apelsinerna var borta. Hon var inte säker om det var gumman eller någon annan som tog dem, men hon gick till torghandlaren och köpte nya frukter. Hon gjorde precis som dagen förre och morgonen därpå besökte hon gummans lilla boning igen.

     Så höll hon på en hel vecka. Hon köpte både frukt, nötter och färska grönsaker och lade dem på trappan hos den arma gumman. Männen på värdshuset som märkte vad Ebba höll på med, avrådde henne från att fortsätta göra så. ”Det är bara en eländig träskalle som inte är värt att slösa sin tid med”, sade de. Men Ebba envisades i sitt företag. En dag när hon utförde den dagliga rutinen där i byn, öppnade sig dörren till stugan och gumman bjöd flickan att stiga in. Väl inne talade hon till henne:

     -- Kära jänta, du har visat mig den respekt som folket här i byn har glömt att visa mig.

     -- Hur vet du att jag är en flicka, undrade Ebba?

     -- Det är många saker som jag vet och som dessa bybor inte har en aning om. Folk här i byn kallar mig babba Dokia. En gång var jag en aktat farmor här i byn och folk visade mig hänsyn. Jag levde med värdighet, men nuförtiden har jag inte längre något värde i deras ögon. Ingen ger mig längre någonting och jag är för gammal för att fiska eller odla själv. Det är ett under att jag fortsätter leva. Men jag kan mycket om läkeväxter och huskurer och andra saker som kan komma till hjälp. Men eftersom ingen bryr sig om mig har jag slutat med att erbjuda dem min hjälp.

     Då passade Ebba på att fråga gumman om hon var vilig att hjälpa henne. Och så berättade hon om sitt ärende i den trakten. Babba Dokia lärde henne vad hon skulle göra.

 

(Fortsättning följer i bokform)